malinbp

I morgon är det då dags, Farmors begravning.
Och jag är livrädd för hur jag själv kommer reagera.
Det kommer vara en jobbig dag.
Men det är tur att vi alla har varandra.
Kommer vara skönt när den väl är över.
Då släpper nog lite av de konstiga känslorna jag haft det sista.
Det är nog mest spänningar inför begravningen.
Har aldrig varit på någon förut...
Och jag vet ju hur jag fungerar.
Bryter jag ihop så gör jag det ganska ordentligt.
Hoppas jag slipper det i morgon.

Undrar hur det kommer gå att sova i natt.
Förmodligen inte alls bra.
Usch mår inte riktigt bra.
Men är väl mest bara lite spänd inför morgondagen.
Man märker nog av det lite på alla när man tänker efter.
Lite extra lättretade.
Lite grinigare än vanligt.
Men med all rätt.

Jag tycker inte om sorgliga stunder.
Tycker inte om att ta farväl.
Tycker inte om att gråta, särskilt inte bland folk.
Och tycker inte om att se andra gråta.
Jobbiga stunder, känslosamma stunder.
Jag och känslor går inte alltid hand i hand.
Och jobbiga känslor är ju lite svårare än lyckliga. 

Men det kommer gå bra.
Det behövs.
En stund för att säga farväl till farmor.
För att ge henne frid.

Vila i Frid älskade Farmor!