Tankar!
Idag har jag vart ute och gått och funderat lite. Över hur det egentligen känns att vara här. Vad som känns bra, vad som känns mindre bra. Över varför förra veckan var så toppen bra och denna veckan så mycket sämre. Över varför jag känner mig så trött och less denna veckan.
Det är nog mest för att jag känner mig lite ensam här uppe. För att alla andra hittar på roliga saker tillsammans, medan jag inte har någon att hitta på massa kul med här. Jag bara jobbar och när jag har lite tid över får jag hitta på något med mig själv. Ibland tycker jag att det är jätteskönt att vara själv, bara strosa runt, titta runt, promenera och fundera över saker. Men här blir det alldeles för mycket ensamtid. Jag saknar mina vänner, jag saknar Jocke, jag saknar närhet.
Visst kan jag hitta på saker här med. I veckan har jag träffat Sabina, imon ska jag träffa Jakob. Någon dag kommer Emma, Sebastian bor i Sthlm. Några andra gamla Sälenvänner bor i Sthlm. Svante hittar gärna på något. Men det är inte samma sak. Ingen kan ju ge mig den närhet som jag längtar allra mest efter.
Jag skulle nog egentligen kunna trivas hur bra som helst här. Stockholm är fint! Jag kan bara inte riktigt slappna av och bara vara. Jag tänker och jag saknar. Jag funderar över vad jag kan göra och inte, för att ingenting ska bli dumt och fel. Jag litar inte riktigt på mig själv.
Jag och S ska ut i helgen. Tokfylla är det visst som står på schemat. Eller jag fick egentligen välja vad jag ville göra, men jag sa att jag är glad bara jag får lite sällskap, så det blir nog fest! Går väl ändå inte att hitta på något i Sthlm på lördag, med bröllopet och allt :S! Det ska bli skoj. Han är himla trevlig, det lilla jag träffat honom iaf, och vi har pratat en hel del i veckan. Lite konstigt känns det dock. Men jag får väl ha en dejt här? Jag mena det är ju ändå annan kommun, annat landskap, annan del av Sverige :P. Haha, nä skämt å sido, men ibland är det så det känns. Som att jag skulle göra något fel. Som att jag skulle överträda en gräns. För att jag antagligen inte hade gillat om J träffat någon så. Men samtidigt skulle jag bli galen om jag inte hade någon att umgås med här. Någon att prata med. och jag älskar att lära känna nya människor.
Dock är jag ibland lite rädd för mig själv. Litar inte på mig själv fullt ut. Och det är ju lite dumt. Men jag är ju bra på att klanta mig. Bra på att inte tänka efter före. Bra på att fundera för mycket!
Så nu ger jag upp! Nu hittar jag på något roligare! Nu har jag skrivit av mig några dumma tankar.
Jag vill ju bara få en bra tid i Stockholm. Utan att sakna hela tiden. Jag vill uppleva en massor och åka hem med en massa fina minnen. Inte minnen av hur ensam jag var här uppe!
