Trött på allt nu.

Jävla skitliv vad trött jag blir. Och framför allt ledsen. Det gör så ont. Och jag kan inte reda ut mig själv, mina tankar, mina känslor. Men men, nu är det avslutat i alla fall. Kanske var på tiden. Skulle vart stark och sagt tack och hej med en gång. För jag visste ju. Men det är lättare att leva på hoppet. Fan.Fan.Fan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0