malinbp

Ja, det är vad jag är: StarkSkör.

För ett par veckor sedan sprang jag på en bok som fångade mitt intresse. Köpte den inte, men hade den i bakhuvudet. Kollade runt på nätet, läste lite mer om boken och beställde den. Ett bra val.
"Drunkna inte i dina känslor" heter boken och den handlar om sensitivt begåvade.
Och äntligen efter alla år med svängande humör, med en känsla av att aldrig riktigt passa in, att inte vara som alla andra så känns det som att jag hittat ett svar på varför. Det är inget fel på mig, jag är bara mer sensitivt begåvade än "normalt". Jag känner mer, jag tar in mer intryck, jag påverkas på ett djupare plan av saker. Jag påverkas av saker som går andra obemärkt förbi.

Många kan säkert tycka att detta låter som något dumt påhitt. Men för mig så har den här boken gett mig en ny syn på mig själv och äntligen har jag hittat hopp om att förstå mig själv, att acceptera mig själv för den jag är. Boken beskriver precis de känslor jag så ofta känner, hur jag pendlar mellan stark och svag. Hur jag sätter all krav och press på mig själv istället för på omgivningen. Hur man kan pendla i sinnesstämningen utan att förstå varför.

Den lär en att förstå att detta är normalt. Att det är en fin egenskap, något man ska ta tillvara på. Att man bara måste acceptera att man är det dom kallar för StarkSkör och lära sig att leva med detta och utnyttja det på rätt sätt.

Bokens definition på extra känslighet: "Den som har en extra känslighet registrerar fler känslomässiga intryck och registrerar och reagerar starkare på stimulans utifrån än andra och bearbetar också intryck på ett djupare plan. Det betyder INTE att vi är svagare, snällare eller mer sympatiska än andra. Det betyder INTE HELLER att andra är okänsliga och råa flåbusar som inte bryr sig om sina medmänniskor. Däremot betyder det att alla andra inte tar in lika många intryck lika djupt och därmed inte heller blir lika uttröttade av stimulans." 

Idag är det ett annat citat från boken som jag ska försöka ta med mig och träna på att efterleva: 
"Vissa dagar behöver man märka sig själv med >>Handle with care<<. Hanteras varsamt. Skaka inte. Belasta inte. Ta i ditt eget liv med mild-händerna. Vi har svårt för det där många gånger. Vi är ofta så hårde mot oss själva. Prestera mera! Sopa i hörnen! Förändra världen! Var snällare! Skärp dig! Var inte så pjåskig! Pröva att göra tvärtemot. Särskilt dagar när allt känns motigt. Sätt en stor etikett på dig själv: Handle with care. Behandlas varsamt, bör stå på varje människas själ. Särskilt vissa dagar." 

För jag är hård mot mig själv. Alldeles för hård. Jag trycker ner och nedvärderar mig själv. Tycker aldrig att jag är tillräcklig. Jämför mig med andra och tycker att jag är annorlunda. Och det är jag ju kanske förvisso, men på ett bra sätt. 

Ville bara berätta. Ni kanske aldrig kommer kunna förstå. Men lär jag mig att acceptera mig själv så spelar det ingen roll. För huvudsaken är att jag förstår, att jag lär mig ta tillvara på mig själv och på mitt liv. 
Hoppas ni alla har en bra söndag! Det ska jag ha! En slappissöndag i min onepiece- för det är jag värd.