Nedräkning.
2½ dygn kvar. Sedan bär det av mot Stockholm.
Och fram tills dess är det fullt upp!
Jobb: Avetablering. Skyddskommittémöte. Utvecklingssamtal. Besiktning.
Träning: Deadball. Gymmet. Zumba. ABSolution.
Tvätta. Packa. Röja undan här hemma.
Och sen tjuvstarta familjehelgen med systermys på torsdag kväll!
Bra vecka! :) :)
Att man aldrig lär sig.
Malin och sprit hör inte ihop.
Malin och alkohol hör förmodligen inte riktigt ihop över huvudtaget.
Ändå gör jag misstaget att dricka det, om och om igen.
Hade kul i alla fall. Alltid något.
Men det var inte värt det.
När jag är full gör jag det jag vill just precis för stunden.
Trots att jag vet att jag inte borde.
Så även i lördags.
Det var dumt och det var onödigt.
Men just då struntade jag i vilket.
Själva grejjen spelar ingen roll för mig, det är lugnt.
Men jag känner mig dum, fruktansvärt dum.
Som att jag svek en av mina finaste vänner.
Och varför gör jag så?
Varför slutar jag tänka så fort alkoholen går in?
Jag undrar om jag någonsin lär mig.
Förmodligen inte.
Til råga på allt hade jag en av de värsta bakfyllorna i mitt liv igår!
Låg flera timmar i fosterställning.
Kallsvettades så fort jag rörde på mig!
Men vad är det dom säger? Vissa straffar gud med detsamma.
Nu ska jag laga lite mat och sedan promenera upp till Sats.
Göra av med lite negativ energi på combat-passet!
Hoppas jag inte blåser bort på vägen upp bara :)
Förlåt älskade vän om jag sårade dig/ gjorde dig besviken.
Jag skäms.
Du är värd det absolut bästa!
Och jag känner mig så dum, särskilt eftersom jag innan sa att jag inte ville.
Tycker om dig! Massa mycket <3. Förlåt.
Bakslag.
Ja tyvärr så finns väl alltid bakslag.
Denna veckan har vädret haft ett bakslag. Det fina vårvädret försvann och vi fick snö igen.
Även jag har haft ett bakslag. Något som faktiskt kändes att kunna bli väldigt bra vände och gjorde mig besviken istället. Mest på mig själv för att jag tillät mig att låta det kännas bra. Där har jag fortfarande en del att jobba med.
Det som var skönt var i alla fall att jag denna gången inte föll så djupt. Jag blev lite lessen och jag hade ett uselt humör en dag, sen tränade jag, släppte de dumma tankarna och insåg att det var ju egentligen inget speciellt farligt som hänt.
En del träning har det blivit i veckan och jag har enorm träningsvärk! Inte alls kul! Nu ska jag strax dit igen. Köra ett pass på gymmet tillsammans med P. Så nu när träningsvärken äntligen börjar ge med sig lär den väl byggas på igen. Stackars min kropp! Haha.
Efter träningen blir det lunch med massa fina människor! Underbart! Sen får vi se vad resten av dagen bjuder på! Skönt att bara vara!
Nästa helg blir det i alla fall Stockholm! Fotboll och massa mys med min underbara familj! Som jag längtar! Längesedan jag hade så mycket tid med bara familjen! Min fina famlj är den bästa i hela världen! Älskar er!
Myshelg!
Haft en toppenmysig helg!
Träning och sedan middag och film hos Fanny i fredags!
I lördags bar det av mot Kungsbacka och kalas för kusin Jennifer. Helt underbart mysig dag! Älskar att umgås med släkten och bara vara. Där är alltid så många härliga skratt och roliga historier!
Vi åt en massa god mat, dansade till xbox kinect, kollade på melodifestivalen och bara satt och pratade! Jag och Maria sov kvar och söndagen började med en lika god frukost som alltid när vi sover där!
Mätta och belåtna satte vi oss i bilen och åkte till Ullared! Där gjorde vi slut på en hel massa pengar, men kom hem med massa nya, fina saker!
En toppenhelg med andra ord!
Och nu har jag sparkat igång veckan med ett combat-pass! <3
Och nu har jag sparkat igång veckan med ett combat-pass! <3
Inte mycket planerat denna veckan, så det kan nog bli mycket träning! Härligt!
God natt! :)
Rätt riktning.
Sedan jag började träna har mitt liv sakta vänt åt rätt håll igen.
När F frågade mig igår hur veckan hade varit svarade jag utan att tänka att den varit jättebra.
Och det kan jag lova,att det var nog ett bra tag sedan jag kände att en vecka varit jättebra. Dom har varit okej, men inte jättebra.
Jag har fortfarande mycket att jobba med och behöver lära känna mig själv och mina känslor på ett djupare plan. Men att känna att jag mår bättre igen och framför allt är gladare gör det lite lättare.
Är det normalt att sakna sig själv? Jag har iaf saknat den glada, skrattande Malin något enormt. Så det är underbart att hon börjar hitta fram igen.
Träningen går bra. Mycket bättre än jag någonsin kunnat hoppas på! Tycker det är kul att gå dit, längtar efter att gå dit och går oftast därifrån med ett lyckorus i kroppen!
Var lite rädd innan jag skulle till PT att jag inte skulle kunna träna när någon tittade på allt jag gjorde och att jag inte skulle tycka det var något kul alls. Men där hade jag fel. Hela tiden överträffar jag mig själv :). PT-passet var kul och det var bra att få tips och hjälp. Nu tycker jag till och med att gymmet är kul att gå till, allrs helst när jag får kombinera det med ett danspass! Tack alla underbara människor på Sats! :)
