Att man aldrig lär sig.
Malin och sprit hör inte ihop.
Malin och alkohol hör förmodligen inte riktigt ihop över huvudtaget.
Ändå gör jag misstaget att dricka det, om och om igen.
Hade kul i alla fall. Alltid något.
Men det var inte värt det.
När jag är full gör jag det jag vill just precis för stunden.
Trots att jag vet att jag inte borde.
Så även i lördags.
Det var dumt och det var onödigt.
Men just då struntade jag i vilket.
Själva grejjen spelar ingen roll för mig, det är lugnt.
Men jag känner mig dum, fruktansvärt dum.
Som att jag svek en av mina finaste vänner.
Och varför gör jag så?
Varför slutar jag tänka så fort alkoholen går in?
Jag undrar om jag någonsin lär mig.
Förmodligen inte.
Til råga på allt hade jag en av de värsta bakfyllorna i mitt liv igår!
Låg flera timmar i fosterställning.
Kallsvettades så fort jag rörde på mig!
Men vad är det dom säger? Vissa straffar gud med detsamma.
Nu ska jag laga lite mat och sedan promenera upp till Sats.
Göra av med lite negativ energi på combat-passet!
Hoppas jag inte blåser bort på vägen upp bara :)
Förlåt älskade vän om jag sårade dig/ gjorde dig besviken.
Jag skäms.
Du är värd det absolut bästa!
Och jag känner mig så dum, särskilt eftersom jag innan sa att jag inte ville.
Tycker om dig! Massa mycket <3. Förlåt.
Kommentarer
Trackback
