Finbesök! <3

I lördags var både Herman och Maria här på besök! :)
Blev vin på en härlig balkong och sedan middag på Bishops! Mums!
Fortsatte till utposten, dit även Ahli kom. Skoj!
Drack lite öl och några shots innan vi begav oss vidare ut på stan!
Blev tillslut Sirocco där jag träffade Adam och hans vänner. Alltid lika kul!
Lite mer dricka och dans natten lång!
Var lite jobbigt när man kom ut från Sirocco och det redan blivit ljust ute igen, men det är väl bara att vänja sig! Snart är sommaren här!

Hade iaf en helt underbar lördag!
Tack för det fina vänner! <3

Trött på mig själv.

Nu igen.
 
Sömnlösheten och tröttheten tar ut sin rätt.
Och jag hamnar som vanligt i en svacka. 
Trött på mitt liv. 
Och istället för att bara lägga mig och sova så sitter jag uppe och tänker. Funderar. 
 Men jag behöver väl dessa dagar för att komma vidare. 
Som alltid alldeles för mycket tankar.
 
Vad ska jag göra med mitt liv? 
Är det rätt att envisas med att stanna här nere eller borde jag flytta?
Och om jag väljer att flytta, blir det verkligen bättre då? 
Man kan ju inte bara fly från allt. Jag vet ju så väl att jag bara måste hitta mig själv. Hitta min trygghet. Men hur gör man det? 
Jag tycker att jag försöker. Ändå känns det ibland som att jag tar fler steg bakåt än framåt. 
Jag har svårt att släppa människor nära och när jag väl gör det så sårar dom mig så lätt. Jag släpper kanske fel människor nära, men det känns ju så rätt och bra när jag gör det. Sen slår det tillbaka. 
Och så sitter jag här, och försöker analysera situationen trots att jag vet att det är lönlöst. 
Men hur gärna jag än vill släppa det, så stannar det kvar. 
 
Jag borde vara glad. Jag borde må bra. Jag har underbara vänner. Jag har en underbar familj. Jag har ett jobb jag gillar och där det går bra för mig. Jag vet att jag kan och att jag är bra. Jag har ett hem jag trivs i. Jag har pengar så att jag klarar mig. Jag bor i en fin stad. Ändå saknas det något.
Trygghet.

Grrr...!

Haha, jag har en period med svårt att sova nu igen.
Så jag är trött, lättretad och på dåligt humör.
Samtidigt har min kollega ont och sover dåligt han med.
Och vi delar kontor.
Så här går vi hela dagarna och gnäller och skäller på varandra.
Underbart!
Men idag är jag bara här halvdag och imon är det fredag.
Och som det känns nu ska jag bara ligga hemma och sura i helgen.
 
Tror jag behöver lite närhet.
Det här med att vara singel är inte riktigt min grej!
Jag vill ha någon att mysa med på soffan, jag vill ha tryggheten.
Fast iofs verkar inte förhållande vara min grej heller. Haha.
För jag tröttnar.
Eller så har jag bara inte hittat rätt.
Krånglig människa. Ja.
 
Men men, idag lyser solen igen!
Och jag ska snart ut och övningsköra lite moped för att sedan åka och köra minimoto!
 
Wiiihooo!
Önska mig lycka till! :)

Madde på besök igen! :)

Alltid lika kul att få besök! 
Och nu var det dags för ännu en fantastisk helg med fina Madde! 
 
Helgen inhöll det mesta (förutom mat, haha). Mys, film, flytt, sol, alkohol, häng, fest, pratstunder, bråk, tjaffs, regn, mera film. 
Och den här gången var det inte med varandra vi tjaffsade, wiho ;). 
Vissa människor är svåra att förstå sig på. 
Tack iaf Madde för att du på ett väldigt klokt sätt sa honom några sanningens ord!
 
Jag hoppas allt detta drama tar slut snart. 
Dom gör mig så förvirrad att jag inte vet vad jag ska tänka och tro om något. 
Och allt jag ville var att vara deras vän.
Jag hoppas vi kan reda ut det. 
Men om inte så är det dom som förlorar en mycket fin människa ur sina liv. 
Så det så! 
 
Nu håller jag på och lagar mat för det har jag inte gjort på alldeles för lång tid. Skärpning! 
Sen blir det en promenad bort till gymmet för ett Combat pass! Bästa!

Härlig helg!

Har haft en superhärlig helg!
 
Efter jobbet i fredags körde jag ett armpass på gymmet, sen hoppade jag in i bilen och gav mig iväg mot Halmstad och systrarna! Där hade vi en mysig kväll med prat, tacos, TP och mys.
Kröp ner i sängen rätt så tidigt då vi skulle upp tidigt. 
Jag och Mathilda skulle en sväng till Ullared och Maria till Köpenhamn! 
Men jättekul att vi hann ses alla tre en sväng, det händer alldeles för sällan! 
 
Med lite frukost i magen begav vi oss mot Ullared. 
Och där var folk, massor av folk! 
Men några timmar och en fika senare var vi ute igen, några fynd rikare! 
Kikade runt lite i affärerna utanför innan vi åkte mot Helsingborg.
På vägen hem fick vi för oss att vi ville åka inlines så vi svängde in på väla för ett impulsköp! 
Ett riktigt bra sådant! 
Så sen var det bara hem, byta om och köra ner till gröningen för en vinglig åktur! 
Men så skoj vi hade! 
 
Kvällen blev lugn med kycklingsallad, godis och film! 
Tidig sänggång efter en lång dag! 
 
Och i söndags vaknade vi upp till ännu en dag med kanonväder! 
Åt långfrukost på balkong. 
Sedan packade vi picknick och inlines och åkte ner till gröningen igen! 
Solade, åkte, läste, promenerade och åt! 
En helt fantastisk dag! 
 
Tänk att det krävs så lite för att det ska bli en sådan toppenhelg! 
Två fina systrar och lite sol! 
Vad vore jag utan er? 
Massor av kärlek till er! 
 
 
 
 

Systermys!

Hela helgen kommer fyllas av en massa syskonmys!
Underbart! Kärlek!

Blir en bra paus från mitt liv.
Ska släppa alla tankar och problem och bara vara!
Bara njuta av det bästa sällskapet!

Middag, mys, Ullared, häng och förhoppningsvis en massa sol står på schemat!


Blond och blåögd.

Ja, det är verkligen så jag känner mig nu.
Blond, blåögd. Blåst. Alldeles för godtrogen.
Jag borde lära mig att lita på min magkänsla.
Borde sluta försöka inbilla mig att alla människor är fina innerst inne.
Inse att man inte kan lita på alla. 
 
Alltför ofta gör människor mig besviken.
Får mig att tvivla på att man har något för att vara en snäll och god människa. 
 
Jag är en bra människa. 
Jag vill alla väl.
Och jag ger alla en chans. 
Men jag är nog för snäll. 
Mot alla utan mig själv.
 
Framför allt vill jag finnas för "dåliga" människor.
Och det är väl det jag gör fel. 
Jag vill tro på att dom är fina innerst inne. 
Vill tro att jag genom att finnas, lyssna och stötta ska kunna locka fram den fina människan. 
Jag vill tro på dem.
Jag litar på det människor säger till mig. 
Dumt nog.
För alldeles för ofta sårar det mig bara. 
När dom struntar i mig. 
När dom bevisar att mycket av det dom sagt bara är tomma ord.
 
Hur svårt ska det vara att visa lite respekt och vara ärlig?
Och varför dras jag till människor med problem?
Utsätter mig för samma slags svek om och om igen.
 

RSS 2.0